- Jag hittar ursäkter till att fuska under mina gå-ner-i-vikt-perioder. Oftast handlar det om speciella tillfällen och högtider. - Jag är supersvag för choklad - Jag prioriterar inte mina ät-tider så matschemat rubbas ofta av "viktigare" saker. Men vad är egentligen viktigare än hälsan? - Jag har dagar då jag tycker jag är smal och inbillar mig att jag har god hälsa. - När jag känner mig tjock blir jag opepp och ledsen och äter mina känslor för det är hopplöst ändå. Morgonen efter är det ångest och stenhård diet, men det vara dessvärre aldrig länge. =VANEMÄNNISKA!! Känner ni igen er eller är jag ensam om detta?